Gott nytt år!

Bloggen har haft paus under julhelgen efter kalenderstressen fram till julafton men nu avslutas året med min allra första egenhändigt gjorda filmsnutt. Tack alla ni som har läst under 2014 och må 2015 uppfylla alla era önskningar!

Lucka 24: God jul med en julsaga från en varmare plats

Bloggens julklapp är en julsaga: Jul på varmare breddgrader

- Absolut inte! sade Azazel och blixtrade demoniskt med ögonen, vilket inte var någon match för honom eftersom han faktiskt var en demon.
- Snälla pappa, sade Nelchael. Snälla, snälla, snälla!
- Nej, säger jag! sade Azazel. Julen är en högtid till minne av Jesu födelse och det måste till och med du förstå att det är inget vi kan fira.
- Man måste inte tro på Jesus för att fira jul, sade Nelchael ivrigt. Massor av folk firar jul ändå! Afriel säger att många i himlen klagar på att människor verkar ha glömt bort varför man firar jul och att julen har blivit kom…kom..nånting.
- Kommersialiserad, sade Azazel.
- Ja, precis det ordet. Och då tänkte jag att i så fall så är det väl inga problem. Då kan väl vi också fira? Snälla pappa?

Azazel tittade uppgivet på sin son. Pojken (eller vad man nu skulle kalla honom) hade alltid varit lite egen. Det hade han säkert från sin mor. Azazel suckade när han tänkte på sin sons mamma. Mycket vacker men totalt opålitlig, vilket i och för sig varit en del av hennes charm. Deras kärlekshistoria hade varid dömd (fördömd?) från början och slutat med att Azazel stod som ensamstående förälder till en nyfödd demonbaby. Azazel gjorde sitt bästa för att vara en närvarande far men eftersom han hade sitt jobb att sköta (skiftarbete dessutom, efter devisen att ondskan aldrig vilar) så fick Nelchael tillbringa en hel del tid på egen hand. Inte för att han klagade, men ibland önskade Azazel att han hade lite mer inflytande över sin son. Till exempel vem han umgicks med. Det hade tagit alldeles för lång tid innan Azazel insåg att Nelchaels bästa vän var en ängel, visserligen från en av de lägre sfärerna men ändå: en ängel var en ängel och inte något lämpligt sällskap. Säkert var det här intresset för julfirande något som som kom från Afriel. Azazel suckade.
- Varför har det blivit så viktigt för dig med jul helt plötsligt? frågade han.
- Jultomten, sade Nelchael. Jag vill att jultomten ska komma.

Azazel gick och lade sig med huvudvärk mellan hornen. Han hade inte bara gått med på att fira jul (men han hade satt en gräns: ingen julkrubba!), han hade också lovat att tomten skulle komma. Hur skulle det gå till? Azazel var helt säker på att demoner inte stod på tomtens lista över snälla barn att besöka. Hade det varit fråga om en människa så hade Azazel kunnat köra den vanliga stilen och antingen skrämmas eller gillra en fälla av något slag men jultomten var av magiskt släkte och skyddades egen magi och då fungerade inte sådant. Att själv försöka luras och försöka få tag i en falsk tomte skulle inte heller fungera. Demoner må vara hejare på lögner själva men känner alltid igen sanningen hos andra. Azazel somnade med problemet olöst.

- Vi måste ha en gran, sade Nelchael dagen därpå.
- En gran? sade Azazel. Hur skulle det gå till? Den skulle vara aska på två röda sekunder härnere.
- Man måste ha en gran, sade Nelchael. En gran med dekorationer och så ska vi sitta bredvid den på julafton och vänta på jultomten. Hemma hos Afriel…
- Jag stuntar i vad de har hemma hos Afriel! snäste Azazel. Förutsättningarna är helt annorlunda däruppe, det vet du. Vi kanske inte kan ha en gran men vi kan ha…andra saker.
Men vilka andra saker? undrade Azazel medan han gick igenom dagens arbetsuppdrag (två smärre frestelser, ett fall av girighet och en rattfylla, inga utmaningar direkt). Deras del av evigheten var inte gjord för att vara stämningsfull och mysig. Azazel insåg att han behövde hjälp.

- …. Och inte nog med att han vill att tomten ska komma, han vill ha en gran också.
Azazel satt i Amons verkstad och berättade om sina bekymmer. Runt om dem knastrade, gnisslade och knirrade det av Amons alla uppfinningar och märkliga saker. Påfallande många av sakerna var taggiga, spetsiga, vassa eller alltihop på en gång.
- Man kanske kan använda mistel, sade Amon fundersamt. Den är en vänväxt efter det där med Balder så den borde tåla hettan. Om man tänker sig så här….
Amon började skissa och Azazel kände hoppet stiga. Det skulle nog bli en julgran till Nelchael i alla fall.

Men tomten var fortfarande ett problem.

Dagen innan julafton stod Azazel vid Nordpolen och frös. Till Nelchael hade han sagt att han måste jobba över men i stället för att ta sig an ytterligare ett fall av frosseri (restauranger som serverade julbord gjorde december till en lätt månad att mer än väl fylla kvoten av uppdrag på den fronten) så hade Azazel tagit sig allra längst norrut, till tomtens boning. Han bultade på porten till den enorma anläggningen och den gled ljudlöst upp. Tomtens reception var fylld av granar, järnek, girlanger, glitter, ljus och kulörta kulor i en salig blandning. Doften av pepparkakor, kanel, apelsiner och glögg svävade över rummet. Azazel hejdade sig lätt chockad i dörröppningen.

- Välkommen!
En uppenbarelse som Azazel antog var receptionisten klev fram bakom disken, trippade på skyhöga (julröda) klackar fram till Azazel, kysste till hans ohöljda förvåning honom på kinden och sade sedan:
- Stäng dörren är du snäll. Det drar så förfärligt att ha den öppen mer än några sekunder. Och akta misteln!
Azazel aktade försiktigt mistelkvisten som hängde ovanför hans huvud när han skyndade sig att stänga porten.

Receptionisten trippade snabbt tillbaka bakom disken. Azazel stirrade som förtrollad på henne. Den röda klänningen, lockarnas fall under tomteluvan …
- Jag tycker inte om kyla, sade receptionisten. Ja, ja, jag vet: helt fel tjänst det här men vad ska man göra? Väntetiden för stationering i tempererat klimat är flera hundra år. Men där du kommer ifrån är det varmare antar jag?
Azazel medgav att så var fallet.
- Så spännande, sade receptionisten och tindrade med ögonen. Man har ju hört en hel del om hur det ska var därnere. Är det verkligen så hemskt som alla säger eller är det överdrivet?
- Det beror på, sade Azazel. Jag bor i ett lugnt område för jag har barn. Man vill ju att han ska få en bra uppväxt. Men det finns ställen där det går ruggigt till, det kan man inte förneka.
- Men så jag babblar på, sade receptionisten. Vad är ditt ärende?
Azazel berättade.
- Då blir det ”Förfrågningar och önskemål”, tredje dörren till höger. Glöm inte att lämna igen besöksbrickan på vägen ut. Receptionisten fyrade av ett leende som gjorde Azazel yr i huvudet.

I rummet för förfrågningar och önskemål satt en tomtenisse med viktig uppsyn och fyrkantiga glasögon på sin smala näsa. Nissen förklarade med entonigt tonfall att demoner av naturen antogs vara inkapabla till snällhet och därför var undantagna tomtens ansvarsområde. Nelchael kunde därför inte komma ifråga för besök från tomtens sida.
- Så du säger att det spelar ingen roll vad han gör, han antas vara ond oavsett hur han beter sig? Det är ju diskriminering! Azazel var upprörd. Inte för att han ville att hans son skulle förvandlas till ett dygdemönster men ändå.

Byråkratnissen förklarade i samma entoniga tonfall att överklaganden behandlades av sektionen ”Klagomål och hanteringen för utebliven visit”. Om Azazel önskade kunde han fylla i blanketterna A1, B5 och CTK400 så skulle hans ärende tas upp av nämnden. Överklagande behandlades dock endast i efterhand och nya ärenden kunde lämnas in tidigast 28 december från kl 12.00.

Azazel argumeterade i en halvtimme men tvingades inse att en tomtebyråkrat inte kunde rubbas ens av en demon. Med oförättat ärende och med blanketterna A1, B5 och CTK400 i handen återvände han till receptionen för att lämna sin besöksbricka.
- Det gick inte, sade han sorgset till receptionisten.
- Stackars barn, sade receptionisten deltagande. De där reglerna är uråldriga dumheter om du frågar mig men det är så det är här, stockkonservativt och gammalmodigt.
- Men här, sade hon sedan impulsivt. Ta de här med dig! Vi har så mycket så det är ingen som märker om lite försvinner. Hon plockade raskt ihop en kasse med kulörta kulor, stjärnor och glitter och räckte Azazel. Sen lutade hon sig över disken och gav honom en snabb kyss på den andra kinden. Azazel sneglade uppåt. Där fanns ingen mistel.

Julgranen som Amon tillverkat av svart smidesjärn och behängt med mistelgirlanger var verkligen mycket lyckad och de många taggarna som stack ut här och där gjorde den bara mer verklighetstrogen. Både Azazel och Nelchael stack sig flera gånger när de på julaftons morgon hängde upp julgransprydnaderna Azazel fått av tomtens receptionist. Nelchael verkade så glad att Azazel inte hade hjärta att säga att det inte skulle komma någon tomte, men han våndades i tysthet. Hur skulle han hantera Nelchaels besvikelse när tomten inte kom?

Azazel ansträngde sig för att julaftonen åtminstone skulle vara trevlig så länge som möjligt. Han gav Nelchael en julklapp (årets populäraste leksak, mytologiska odjur i miniatyr som kunde slåss mot varandra) och fick en själv också (en obestämd sak som, oavsett vad det var, var fin och gjorde honom mycket glad). När kvällen närmade sig hade Azazel svårt att dölja sin nervositet.
- Vi vet ju inte säkert om tomten kommer, sade han.
- Jodå, tomten kommer, sade Nelchael. Det har du ju lovat. Kom, vi sätter oss här vid granen och väntar.
De väntade, Azazel oroligt och Nelchael förväntansfullt. Azazel tyckte att de satt där en evighet.
Så ringde det på dörren.
- Tomten! ropade Nelchael och sprang och öppnade.
- God jul! En tomteluva och ett par skor skymtade bakom ett berg av paket.
Azazel kastade en blick på de skyhöga klackarna i tomterött. Dem skulle han känt igen var som helst.
- Jag sa ju att jag inte tycker om kyla, sade tomtereceptionisten som tittade fram bakom pakethögen och log ett strålande leende.
- Jag bestämde mig helt enkelt för att fira jul på varmare breddgrader. Hjälper ni mig att bära in julklapparna?

God jul till er alla!

Lucka 23: Recept på jul (ur "Hundra recept på högtider" av Noel Ram Adan, Celebration Press)

Så här dagen före julafton, vad passar bättre än receptet på en riktigt traditionell jul?  

Grundrecept:

• 1 stycke 24 december

• Snö (om säsong)

• 4 dl julkänsla (kan köpas färdigt eller blandas av lika delar förväntan, frid och god vilja. För ytterligare krydda tillsätts en liten nypa stress eller dåligt samvete men överdosera inte! Det kan förstöra hela anrättningen.

• Familj (kan bytas ut mot vänner efter tillgång och smak)

• 1 gran (klädd)

• Julklappar (antal efter smak)

• Tomte (kan uteslutas för allergiker)

• glögg

• Godis

• Mat (traditionellt används bla skinka, sill och lax men det går att använda i stort sett vilken mat som helst, huvudsaken är mängden: ju mer desto bättre)

• släktingar

• krubba

• julstjärna

• hyacint

• adventsljusstake

• ljusslingor

• smällkarameller

• mistel

• julbock

Förberedelser:
I motsats till i de flesta standardrecept strös toppingen ut först, någon gång mellan 1 – 23 december. Julklappar bör tillredas innan 22 december för att inte reagera med den tillsatta nypan stress, vilket kan leda till överjäsning och i värsta fall explosion. Familj, vänner och släkt bör förberedas så långt som till invitation senast mitten av december. Vad gäller gran så kan den införskaffas så sent som 23 december men för att få ett fint exemplar så bör man vara ute något tidigare.

Tillagning:
Blanda grundingredienserna i en lagom stor lokal (någon typ av hem är att föredra). Tillsätt de valda tillbehören. Värm till lagom temperatur med hjälp av levande ljus och/eller öppen spis. Serveras omedlelbart.

För vegetarianer: 
Uteslut kött- (och fisk-) baserade matvaror, eventuellt även tomte och julbock.

Lucka 22: Nu vänder det!

Igår var vintersolståndet, årets mörkaste dag. Nu går det sakta mot ljusare tider och även om det tar ett tag innan det märks så är bara tanken på att varje dag blir några minuter längre mentalt upplyftande för de som liksom jag har svårt för när höst- och vintermörkret ligger som en svart filt över landet. Jag firar med att karva in ett juligt motiv i en solgul apelsin.

Lucka 21: Stort test, vilken jultyp är du?

Du tycker att julen…

1. …är den bästa högtiden på året. Glitter, tomtar, julkrubba!
2. …är akut stressande.
3. …är mest för barnen.
4. Vadå jul?

Vad önskar du dig i julklapp?

1. Allt det som står på din önskelista som är uppsatt på kylskåpet (du skrev ett brev till tomten också i smyg).
2. Du hinner inte tänka på vad du önskar dig. Du har fullt upp med att flänga runt och hinna handla andras julklappar.
3. Äsch, du behöver inget. Köp något extra till barnen i stället.
4. Varför ska man pliktskyldigt ge presenter just på julen? Vore mycket roligare att få något spontant nån annan gång på året i stället. Du tänker inte köpa några julklappar heller!

Din juldekorering av hemmet

1. Består av ljusslingor (både inne och ute), 54 tomtar i varierande storlekar, 34 änglar och glitter på alla upptänkliga ställen. Julgran? Självklart! Och kanske en liten lysande ren i trädgården.
2. Tänker du att du ska göra till lucia men görs i panik på natten mot julafton.
3. Består av alla sneda och vinda små alster som barnen har julpysslat ihop genom åren.
4. Är noll och intet.

Din favoritjulmat är

1. Du älskar julmat, all julmat (ja, kanske grisfötter något mindre men tradition är ju ändå tradition)! Sill och lax och skinka och dopp i grytan och julgodis…mums!
2. Du vet inte. Du lagar massor av mat men hinner knappt äta något.
3. Ni håller er till skinka och risgrynsgröt. Det är det enda barnen äter.
4. Du skulle inte ens tänka tanken att äta julbord.

På julaftons kväll

1. tindrar du med ögonen när tomten kommer och river upp dina paket fortast av alla.
2. Faller du ihop i en liten hög. Det är över för den här gången.
3. Medlar du mellan barnen som sockerchockade av julgodis bråkar om julklapparna.
4. Ser du fram emot att det snart är vardag så folk i din omgivning blir normala igen.

Reultat

Flest A:
Du firar jul enligt Adolphson och Falk-principen. Ju mer desto bättre! Din reservationslösa och entusiastiska omfamning av julen är på ett sätt rätt charmig men det är jobbigt med någon som gråter och håller för öronen när någon råkar säga att tomten inte finns på riktigt.

Flest B:
Du lever efter den självuppoffrande devisen att här ska firas en ordentlig jul om du så ska stryka med på kuppen. Du måste lugna ner dig. Andas djupt tio gånger och upprepa ordet julefrid vid varje utandning. Långsamt sa jag! Stressa inte!

Flest C:
Barnen i all ära men hur vore det att fira jul lite för din egen skull också? Fram med sillen och en liten nubbe på julbordet. Tvinga barnen att titta på Kalle Ankas julafton och passa på att ha lite barnförbjudet mys under misteln!

Flest D:
Om du nu är så anti-jul, varför gör du ens ett sånt här test? Kanske längtar du lite efter en gnutta julstämning ändå? Så är det, erkänn! Ta och köp hem en adventsljusstake vetja. Det finns sorter som ser ut som nästan helt vanliga ljusstakar.

Lucka 20: Rudolf med röda mulen i julvört

Här är Rudolf, gjord av hembakad (av Rikard, inte av mig) vört med horn av ost, ögon av ost och nori och den karaktäristiska röda mulen gjord av paprika. Rudolfs har en något förvånad uppsyn, kanske för att december har gått i en sån rasande fart och det snart är dags för den årliga julklappsturnén.

Idag har kalendern även fått en intervju med en av julens verkliga huvudpersoner: tomten!

- Att vara tomte är inte samma sak som det en gång var. Förr i världen fanns det en lista över snälla barn och det var bara de som fick besök. Nu är listan borttagen för att inget barn ska känna sig utpekat och diskriminerat. Ända upp i HHD (Högsta Högtidsdomstolen, rep. anm.) gick ärendet, men där förlorade vi. Mest på grund av motståndarsidans slipade advokater skulle jag vilja säga: svartalfer hela bunten. Skickade fram en radda psykologer som talade om vikten av att konsekvenserna av en handling ska stå i nära relation till själva handlingen och hur ska ett barn fatta att tomten inte kommer som en följd av ett bus gjort i början av året? Ha! Som om vi talade om ett ynka bus-streck när det var frågan om oförbätterliga återfallsförbrytare! Nej, idag är det ingen skillnad om man är god som guld eller en mobbare. Julklappar ska de få ändå. Det här har ju gjort att arbetsmängden ökat avsevärt.

För att inte tala om att barnens krav har ökat. Förr önskade de sig kanske ett par vantar, en gunghäst eller en docka. Nu vill de ha massor av saker. Stora och tunga grejer kan det vara också: datorer, Playstation, till och med stora tv-skärmar. Vi har fått förstärka och specialutrusta släden i flera omgångar för att den ens ska klara av att bära allt. Kanske hade det känts värt allt slit om barnen bara hade visat sann glädje över det de får, men klagomålen och reklamationerna blir allt fler för varje år. Det är inte tillräckligt många eller tillräckligt fina julklappar. Jag förstår inte vad de förväntar sig egentligen.

Föräldrarna är inte bättre de. De verkar tro att jag är nån inhyrd skådespelare som de kan regissera som de vill. "Måste du ha så stort skägg? Barnen kan bli räddda" kan de säga eller "Vi säger till barnen att tomten inte finns på riktigt så kan du ta på dig det här så du liknar farbror Bengt litegrann? Och så kan du väl knacka på garagedörren när du går så han vet att det är okej att han kommer in igen". Förnedrande är vad det är. Men vad ska jag göra? Jag har jobbat med det här i en massa hundra år och det är det enda jag kan. Byta jobb är det inte tal om. Arbetsmarknaden skriker inte direkt efter tomtekompetens. Nej, det blir till att kämpa på. Några hundra år till, sen ska jag äntligen gå i pension.

Lucka 19 (försenad): Last Christmas

Jag måste erkänna att jag fortfarande helt okritiskt och oreserverat gillar "Last Christmas" med Wham, trots att den spelas till vansinne hela december varje år. Låten är som en tidsmaskin tillbaka till mina yngre tonår, till en tid då musikvideor på tv var något nytt och underbart. Och videon till "Last Christmas" med alla sina fantastiska 80-talsattribut: blonderade hårtoppar på George Michael, hockeyfrilla på Andrew Ridgely, permanent, pastellfärger och axelvaddar. För att inte tala om julstämningen (som inte får sägas vara specifik till ett visst årtionde) där vuxna människor rullar runt i snön eller kastar glitter och serpentiner på varandra sådär lite lekfullt.

Kalle Anka i all ära men minst en koll på "Last Christmas"-videon är också obligatorisk varje jul!

Lucka 18: Gott att ge bort - kit för varm mintchoklad med marshmallow

Om du är i akut tidsnöd för att få ihop en sån här present så hoppa direkt till sista stycket i inlägget!

För er andra: Jag hittade den här silikonformen på Ica. Varje enskild form är ungefär 2 x 3 cm och nästan 2 cm djupa. De passade väldigt bra för att göra ett presentset för varm mintchoklad med marshmallows. Jag smälte mörk choklad, hällde i formarna och ställde att stelna en stund i kylen. För att resultatet skulle bli blankt och fint så tempererade jag chokladen innan jag hällde den i formarna. För temperering av choklad behövs förutom en termometer, för en nybörjare även en ängels tålamod och i just det här fallet så är det inte jätteviktigt, så strunta i det  om ni vill..

Här är den färdiga chokladen (passande nog en kanna och en kopp), tillsammans med en polkagriskäpp som jag värmde någon minut i 150-gradig ugn för att kunna böja till kroken i änden och en marshmallow som jag knutit en bit hallonsnöre runt för att få den  att likna ett paket.

Cellonfan är en presentinslagares bästa vän, när det gäller att få något att snabbt se lite snyggt inslaget ut. Jag lade ner chokladbitarna i en cellofanpåse, hängde marshmallowspaketet på polkagrisstången och stoppade ner dem också. Klart! 

Mottagaren i sin tur får värma mjölk i en kopp, lägga ner chokladen och röra runt med polkagrisstången tills chokladen har smält och toppa med marshmallowen. 

Och nu snabbvarianten! Bryt choklad i bitar och lägg i en påse tillsammans med några marshmallows och en polkagrisstång. Knyt ett fint band om påsen. Klart att ge bort!

Lucka 17: Ljuslykta av apelsin

Apelsiner med kryddnejlikor doftar jul. I år gjorde jag en apelsinljuslykta och värmen från ljuset gör att det doftar ännu mer. Enda nackdelen är att lyktan gissningsvis bara håller idag och kanske i morgon men å andra sidan tar det inte särskilt lång tid att göra en ny.

För att göra en lykta behöver du:

1 apelsin

Hela kryddnejlikor

Valfritt är små pepparkaksformar för att  göra mönster i lyktan.

Gör så här:

Dela apelsinen på mitten och gröp ur skalet. Jag gjorde ett zick-zackmönster . Det ble fint men det var lite svårt att bända isär halvorna. Klart enklare är att bara dela apelsinen rakt av. 

Gör ett större hål med hjälp av en pepparkakasform i toppen av den halva av skalet som ska vara ovandelen av lyktan. Gör mindre hål med hjälp av små pepparkaksformar eller en kniv i under delen av apelsinen. Dekorera med kryddnejlikor. Ställ apelsinen på ett värmetåligt fat Sätt ett värmeljus i lyktan, tänd ljuset och sätt på lyktans ovandel.

Ät upp apelsinens innanmäte som du gröpte ut.

Hålet i toppen av lyktan är gjort med en pepparkaksform i form av en snöflinga som jag köpte på Åhléns förra året. 

Lucka 16: Påminnelse

Den här bilden är en repost från förra årets julkalender men jag tycker det verkar som vi kan behöva påminnas om alla människors lika värde i år igen.

Lucka 15: En person som får dig att skratta

Lucka 15 i Emily Dahls julkalender har temat "En person som får dig att skratta". Jag är så lyckligt lottad att det finns flera sådana personer i mitt liv men jag väljer ändå min dotter Ellinor till den här luckan. Hon har en sexårings hela övertygelse om att hon å ena sidan vet det mesta om världen (och inte är rädd att säga det) och samtidigt är hon så mysig och rolig. När hon har ett enpersonersluciatåg här hemma och allvarligt skrider fram och sjunger "...sjungande fram hon går, utklädda flicka, krona har hon i hår, står på en bricka!", då är det svårt att sitta i soffan och upprätthålla det allvar stunden kräver.

På bilden dekorerar Ellinor en polkagris- och chokladklubba som hon ska spara och äta på julafton.

Lucka 14: Olaf-pepparkakor

När jag gjorde de här pepparkakorna så undrade jag: varför är Olafs huvud inte runt om på en vanlig snögubbe? Han är ju förstås tillverkad på magisk väg men ändå. Frost är i alla fall en av mina favoritdisneyfilmer. Den har hållit för det ultimata testet: att filmen har gått oräknerliga gånger här hemma under året och jag fortfarande tycker att den är bra. 

Jag gillar verkligen mina pepparkaksformar som ser ut som snöflingor. Jag hittade dem på Åhléns förra året.

Lucka 13: Lussebullar

Tio dagar till vintersolståndet, då det äntligen sakta blir ljusare igen men redan idag lyste dagen upp lite extra med solgula lussebullar. Jag är ingen generell bullfantast men saffransbullar tycker jag är helt otroligt gott. Det är sällan jag som gör degen till bullarna hemma hos oss så jag tänker inte rekommendera något särskilt recept på deg men jag har ett tips och det är att ha mandelmassa i bullarna (när du bakar ut dem, inte när du gör själva degen) förutom de obligatoriska russinen. Mandelmassa går väldigt bra ihop med saffranen och gör bullarna extra saftiga.

I år gjorde jag två specialbullar (eller egentligen tre men en blev helt misslyckad i gräddningen för dekorationerna flyttade på sig så den såg helt vind ut). Först ut är Picachu:

Vem skulle inte vilja ha en egen Pokemon?

Detaljerna på Picachu är gjorda av färgad mandelmassa (och öronen är inte brända även om det ser ut lite så) . Ellinor påpekade att Picachus svans egentligen är formad som en blixt och det är ju helt rätt. Svansen raknade i jäsningen och gräddningen.

Jag gjorde också en bläckfisk som Ellinor och hennes kompis gillade så mycket att de genast ville göra egna versioner (som jag tyvärr inte kan visa för de åts upp innan jag hann få fram kameran).

Rikard kom på idén att använda pärlsocker för att få till sugkopparna på tentaklerna.

Lucka 12 (försenad), med anledningen till att det inte blev någon lucka igår

Det här är ju inte någon väl förberedd kalender där text och foton är skapade sedan länge och bara är att lägga ut på rätt dag. Igår blev det ingen lucka för dagen ägnades helt åt japanloppisen, en marknad med fokus på japansk populärkultur, anime, spel och sånt som i allmänt kan sorteras under benämningen kawaii.

Till loppisen hade jag gjort julgodis och smycken. En av sötsakerna var popcorn- och marshmallowsgranar. De är superenkla men lite kladdiga att göra.

Marshmallowsgranar 

Ingredienser:

En påse microvågspopcorn

En burk marshmallowsfluff

Mini-Smarties

Stössel i form av stjärnor eller blommor

Smör

Cupcake-formar

Gör så här:

Poppa enmicrovågspopcornen. Sortera bort eventuella opoppade kärnor. Smält enklick smör i en stor kastrull. Häll i mashmallowsfluffet och värm på låg värme. Häll i popcornen och blanda. Och nu kommer den kladdiga biten: Forma koner av popcorn smeten i muffinsformarna. Det enklaste är att först  lägga ett lager popcorn i botten på formen.  Gör sen ett lager ovanpå av färre popcorn och till sist ett ensamt popcorn på toppen. Sätt fast Smarties som dekoration på granarna och sätt en strösselstjärna/blomma i toppen. Låt stelna i rumstemperatur.

 Nu lite fler bilder från vårt försäljningsstånd:

Broscher i resin, tovad Totoro och svartsotare och Totorokakor.

Halsband i resin och marshmallowsrenar.

Maja framför vårt bord. Bakgrunden var inte så glamorös.

Lucka 11: Svart glasyr

Svart glasyr är den absolut svåraste att få till men det finns ett knep för få glasyren riktigt mörkutan att behöva använda massor av geléfärg (som både blir dyrt och kan ge en otrevlig bismak i stora mängder). Tricket är att använda sig av kakao för att få en mörk ton i glasyren och sen blanda i en liten mängd geléfärg för att glasyren ska bli riktigt svart.

Börja blanda glasyren efter valfritt recept. Se till att göra glasyren så tjock det går utan att den blir grynig och inte går att blanda. Blanda kakao med lite vatten så det blir som en tjock pasta (hur mycket kakaopasta som behövs beror på hur mycket glasyr man gör men börja med ungefär en tesked kakao). Tillsätt kakaopasta lite i taget till glasyren tills den är brun och lagom konsistens. Därefter tillsätter du matfärg (t ex Wiltons geléfärg) tills glasyren är svart. Tänk på att det behövs väldigt lite. Jag brukar anända en tandpetare  som jag doppar i färgburken och sedan sticker ner i glasyren. Kom bara ihåg att du inte får sticka ner en använd tandpetare (eller vad du nu använder för att få ut färg) flera gånger i matfärgen för då riskerar det att bildas mögel i burken.

De små figurerna på bilden är småkakor i form av svartsotare, en sorts små varelser som finns i två av Hayao Miyazakis animerade filmer: Min granne Totoro och Spirited Away. Här är en kort video för dem som inte är bekanta med svartsotarna sedan tidigare:

Lucka 10: Snögubbe inomhus

Det är inte direkt julstämning i vädret i Stockholmstrakten. Vi verkar ha fastnat i en evig höst. Idag har det regnat och stormat så paraplyerna vänt sig ut och in.En snölykta och snögubbe i marshmallows och snöflingeströssel är nog det närmaste jag kommer vinter just nu.

Marshmallowsnögubbe
1 st

Ingredienser:
3 marshmallows
1 salt pinne
En syrlig hallonmatta
1 torkat tranbär
Mörk choklad
1 tandpetare

Gör så här:
Trä marshmallowen på  tandpetaren. Dela en salt pinne i lagom långa bitar till två armar. Stick in pinnarna i den mittersta marshmallowen. Dela hallonmattan på längden. Klipp fransar i ändarna och vra runt snögubbens hals. Skär ut en trekant av tranbäret och sätt fast som näsa. Gör en strut av en bit smörpapper. Fyll med smält mörk choklad. Klipp ett litet hål i änden  på struten och spritsa ögon, mun och knappar på snögubben.

Lucka 9: The Nightmare Before Christmas

Jack Skellington och en ask glitter. Jack är gjord av marshmallow och choklad. Tomtemössan är av geléhallon  och vit choklad. Jacks dräkt är av en syrlig hallonmatta.

The Nightmare Before Christmas är en film från 1993 av Tim Burton. Den handlar om Jack Skellington  härskare över Halloween Town, som ansvarar för Halloweenhelgen. Jack börjar tycka att firandet av den egna högtiden börjar bli enformigt och av en slump råkar han öppna en dörr till Christmas Town, där tomten och hans invånare förbereder julen. Jack blir fascinerad av julfirandet och bestämmer sig för att kidnappa tomten och ta över julen med hjälp av invånarna i Halloween Town.  Det blir ett minst sagt annorlunda firande. Det här är en film som passar fint att se medan man slår in julklappar eller dricker sin kvällsglögg: fantastisk animation, lite spänning, en kärlekshistoria och julkänsla i lite annorlunda tappning.

Bonuslucka till Emily Dahls julkalender: En bild från i år som bäst beskriver din vardag

Den här bilden kommer från en fotoutmaning från i våras på Instagram. Temat då var "I mitt huvud" och den passar bra till dagens lucktema: en bild från i år som bäst beskriver din vardag. Tankar och idéer till nya figurer och bilder av mat finns med mig hela tiden. Jag har fått möjlighet att göra så mycket roligt i år.

För att delta i Emily Dahls julkalender och se reglerna, titta här.

Lucka 8: Ädelostbollar med pepparkaka

Söt glögg och saltsöta tilltugg är perfekt tillsammans och ädelost och pepparkaka är en kombination som jag blir glatt överraskad av varje år att den är precis så god som jag minns. En god variant till den vanliga glöggen är Jamie Olivers mulled wine, julig smak men inte riktigt lika sött som vanlig glögg-

Receptet nedan räcker till minst 25 små bollar. Hur många man behöver göra får man avgöra själv utifrån gästernas antal, hungrighet och förkärlek för ädelost och pepparkaka.

Ingredienser:
140 g ädelost
2-3 msk crème fraîche
10 pepparkakor

Gör så här:
Kör pepparkakorna i mixer till ett fint pulver. Smula ädelosten och blanda med crème fraîche. Gör bollar av ädelostsmeten och rulla i pepparkalspulvret. Ställ i kyl till servering.

Överkurs:
Baka pepparkaksfigurer med hjälp av minsta sortens formar och stick ner i varje ädelostboll. Ett tips för att smeten inte ska flyta ut när man bakar kakorna är att ställa in plåten med de utstansade kakorna i frysen i 20 minuter innan de gräddas.

Lucka 7: Gör en egen julgrupp

Du kanske inte känner dig som en florist men att göra en julgrupp är inte svårt. Det är ju precis vad det låter som, växter som satts ihop med en julig touch. Den här julgruppen är gjord av murgröna, vit våreld, glittersprayade grenar och miniatyrjulkulor. 

Några tips:

• Ta vad du har hemma, för att sätta julguppen i. Den övan är satt i en vanlig vit skål.
• Håll ett tema på två-tre färger (förutom det bladgröna) och gärna lite glitter i det hela, tex rött-guld, silver-rött, rött-vitt guld eller varför inte rosa-vitt och silver eller mörklila och silver.
• Ställ växterna tätt ihop eller använd vit eller grön mossa (det vita är väl egentligen en lav och ingen mossa men ni förstår vad jag menar) för att täcka eventuella mellanrum så jorden i krukan inte syns.
• Det är fins med växter med lite olika höjd, en hyacint eller en som ovan, en glittrig gren som sticker upp. Sätt dem uppstickande växten åt ena sidan och inte mitt i arramgemanget.
• Julgruppen behöver inte bara bestå av växter: pröva att lägga i nån julprydnad i lagom storlek eller några dekorationsstjärnor.

Lucka 6: jordgubbstomtar och intervju med kvinnan bakom tomten

Julen är inte säsong för jordgubbar egentligen men om ni råkar ramla över några så är det enkelt att göra några tomtar att dekorera julefterrätten med.

Ingredienser:
Vispgrädde
Jordgubbar
Mörk choklad.

Gör såhär:
Skär av botten på jordgubbarna så de kan stå stadigt. Skär av ca 1/3 av toppen av jordgubbarna och lägg åt sidan. Spritsa skägg och ansikte  med en flikig sprits på bottendelen av jordgubbarna. Sätt på ovandelen av jordgubbarna som tomtemössor och spritsa en klick grädde som tofs. Smält chokladen och  häll i en sprits med litet hål .spritsa ögon och mun.

Dagens bonus: en exklusiv intervju med julens doldis, tomtemor!

 - Bakom varje framgångsrik man står en förvånad kvinna brukar det heta, men i det här fallet finns det ingen förvåning. Det vi ser nu är resultatet av ett långvarit, målmedvetet varumärkesbyggande. Min man sköter den operativa delen av verksamheten med den äran men hade det bara varit för honom så hade vi väl fortfarande jobbat som hustomtar och fått nöja oss med en tallrik gröt utställd på förstutrappen på julafton. Kall gröt: ska det vara lön för slit året om? Nej, sade jag till tomtefar. Vi kan göra mer av det här. Vi siktar in oss på amerikanerna först och främst. Där finns det pengar att hämta.

Det första jag gjorde var att designa om tomtedräkten. Bort med den grå vadmalen och in med glatt rött med pälskant. Det är äkta päls men självklart donerad helt frivilligt av fälld päls från levande polarrävar. Det skulle inte vara förenligt med vår image att använda dödade djur, absolut inte. Sen sa jag åt tomtefar att han fick låta skägget växa. Det såg liksom hemtrevligare ut. Rondören har däremot kommit helt naturligt med åren. Förr var det mycket mer fysiskt arbete men nu blir det mer stillasittande och så åker han runt i släde och det ger inte mycket motion. Vi fick ett snabbt bevis på att den nya looken fungerade när vi landade avtalet med Coca Cola och sedan dess har det bara rullat på.

Jag brukar skoja och säga att det enda vi inte vill ska vara tomterött är resultsifrrorna! Just nu jobbar vi stenhårt på att lansera tomten i Asien, framför allt Kina och det fungerar över förväntan. Det kanske är den röda färgen som går hem. Hur som helst: vi är säkra på att verksamheten kommer fortsätta expandera. Tomtekonceptet är tidlöst och oslagbart. Som vi säger: julen må vara Jesus födelsedag men tomten är julen!

Lucka 5: Raw food-kex

Att göra raw food-kex är enkelt men tar tid. Först ska fröna stå och dra och sedan ska de vara i ugnen i många timmar. Men resultatet är är värt att vänta på för en fröälskare.

Det recept jag använder som utgångspunkt är det här från Renée Voltaire. Det viktigaste i receptet är linfröna. När de läggs i blöt blir de geléiga och det är det som gör att kexen håller ihop.

Ingredienser:
2 dl linfrö
4 dl vatten
1,5 dl andra frön, tex pumpafrö, sesamfrö, solrosfrö eller chiafrö (om man har i chiafrö så kan man minska motsvarande mängd linfrö för chiafrön bildar också en sammanbindande gelé)
2-3 nypor örtsalt
Valfria torkade örter
Ev. flingsalt

Gör så här:
Blanda de torra ingredienserna utom flingsalt i en skål. Häll i vattnet och låt stå och svälla ca 4 timmar (över natten går också bra). Smeten ska vara som en klistrig gröt. Sätt ugnen på 45 grader. Bred ut smeten tunt på bakplåtspapper. Strö över flingsalt.Baka i ugnen ca 10 timmar tills kexet är helt torrt. Vänd efter halva tiden. Dela kexet i lagom stora bitar.

Lucka 4: Julgodis! Polkagris- och chokladklubba med Hello Kitty

Den största utmaningen med de här polkagris- och choklagklubborna är nog att hitta minivarianten av polkagriskäppar. Grundidén till de klubborna hittade jag här och det är ett amerikanskt recept. Där tänker jag mig att utbudet av polkagriskäppar är betydligt större. Men hittar man inte små polkagriskäppar så kan man ju använda normalstora också. Sockerchocken lär bli större men det behöver ju inte nödvändigtvis vara något negativt!

Ingredienser:
Pinnar till klubborna, antingen särskilda som finns i tex hobbyaffärer eller grillpinnar i trä som delas på mitten
Polkagriskäppar (helst minivarianten)
Choklad (mörk, ljus, vit, vad helst du föredrar)
Valfria dekorationer, tex strössel

Gör så här:
Sätt ugnen på  140 grader. Värm polkagrisarna i någon minut. De ska bli lite mjuka så de går att böja till men passa noga, är de inne för länge så smälter de. Sätt ihop två polkagrisar till ett hjärta runt pinnen och böj till ändarna lite för att få en fin form på hjärtat. Tryck till försiktigt så  hjärtat verkligen sitter ihop och fast på pinnen. Låt svalna.
Smält choklad och spritsa eller klicka ut med en tesked inuti hjärtat. Dekorera med strössel eller choklad i annan färg. Låt stelna.

Och för den som inte orkar hålla på och tjafsa och pilla med hjärtan och pinnar men vill åt kombinationen av polkagris och choklad så är en annan variant att smälta choklad, breda ut den på bakplåtspapper och strö över krossade polkagrisar. Låt stelna och bryt chokladen i lagom stora bitar.

Lucka 3: Smycken i resin

Det är något lite magiskt med saker som är inbäddade i ett annat material. De här halsbanden är gjutna i epoxyresin som blir alldeles genomskinligt och blankt när det härdar. Resin går att färga och det är perfekt för att gjuta in t ex klistermärken, glitter eller småsaker i för att göra smycken. Det finns speciella gjutformar för smycken men det går också bra med silikonformar för tex bakning. Mjuka formar i andra material än silikon kan också fungera men då kan man behöva smörja dem med olja eller annat släppmedel för att inte det som gjuts ska fastna. Hårda formar fungerar inte. Då blir det nästintill omöjligt att få ut det som gjuts.

De här tre hängena har små plastfigurer, glitter och stjärnor inbäddade i sig. Till de två yttre har jag gjort infattningar i tunn metalltråd för att ett fatlimmat hänge ska synas genom de genomskinliga hängena.

Om du blir sugen på att göra resinsmycken så finns en uppsjö av tutorials och tips på nätet. Här är några:
Skapa ett fotosmycke med hjälp av resin
Gör egna cabochoner med resin

Det finns flera olika märken av resin, som alla naturligtvis hävdar sin egen förträfflighet. Jag tror det är en smaksak vilket man vill använda. Det resin jag använt till de här smyckena finns på Slöjddetaljer, här. Formarna är också därifrån och finns här.

Resin och till behör finns också att köpa t ex på dessa ställen:
Smyckestillbehör.se
WS & Company

Det finns antagligen hur många videor som helst som beskriver hur man gör infattningar med metalltråd. Jag tittade på den här, som är rätt lång men det går ju att snabbspola om man är otålig (som jag).

Lucka 2: Kaninfralla

Den här frukostsmörgåsen kombinerar flera saker jag tycker om. Den första är att jag är barnsligt förtjust i frallor. Inte fullkornsvarianterna, utan den ljusa och lite sega sorten med knaprig yta, som får alla med fobi för snabba kolhydrater att antingen vilja ta fram exorcist-attiraljerna eller springa skrikande iväg. Sen älskar jag sockerärtor, både för smaken och för att de låter så krispigt när man äter dem. Och till sist pumpafröet, kaninens nos, som får vara en symbol för alla sorters frön: sesamfrö, linfrö, chiafrön. Frö funkar att ha lite överallt; i sallad, i gröt, i bröd, i yoghurt. Gott!

Inser att det här inlägget även passar in för dagens lucka, "En bild på något gott du har ätit i år", i Emily Dahls julkalender. Två luckor i en smäll, så att säga.

Lucka 1: Någon sorts julkalender

Oförberedd som jag är, så är jag är lite osäker på om jag kommer kunna få till en lucka per dag fram till jul. Redan den här första luckan är ju tämligen sen. Men i alla fall, jag gör ett försök och ber om ursäkt på förhand om jag missar någon dag.

Dagens huvudperson är renen Rudolf. Han är gjord av marsmallows (normalstora till huvudet och kroppen och minimarshmallows som är fastsatta med vit choklad till benen ), en röd mini-Smartie till nos och itusågade små salta kringlor till horn. Hornen var de svåraste för kringlorna är liksom spröda men samtidigt hårda och vill lätt gå av på fel ställen. Störst chans att få till dem, för mig i alla fall, är att försiktigt såga med en tandad kniv. För att sätta fast hornen så gör ett jack i marshmallowen och stick ner dem. Marshmallowens klibbiga innanmäte gör att de fastnar lätt.

Kändisrenen.

Rudolf är ju den mest berömda julrenen men tomtens släde dras ju av flera renar som sällan får komma till tals. Julkalendern har  fått en intervju* med renen Sture (fingerat namn) i tomtefars slädparti:
- Det har blivit så himla individfixerat hela den här grejen. Att dra tomtesläden är teamwork, lagarbete. Inget ont om Rudolf men han är faktiskt inte den enda renen som ser till att ruljansen fungerar. Jag lovar: han skulle inte kunna rubba släden ensam. Nu har han blivit nån slags superstjärna på grund av det där med mulen. Visst, han ger lite extra ledljus men så märkvärdigt är det ändå inte. Det är ju inte som att vi skulle krocka med skorstenarna om han inte fanns. Nej, det är nog mest en PR-grej alltihop. Jag tycker det är lite billigt att försöka plocka sympatipoäng genom att säga att vi andra skulle ha mobbat Rudolf. Men det är väl som alltid: när det är fråga om en bra story så är det inte så noga att ta reda på sanningen. Det kanske har hänt att vi har kommenterat Rudolfs utseende men bara på ett vänskapligt skämtsamt sätt. Han har nog gett en och annan gliring tillbaka också, om korta horn eller så. Att vara julren är ett tufft jobb, mycket står på spel under en kort tid. Vi kan inte säga att vi har en dålig dag när det är dags att leverera. Sånt skapar press. Och då kan jargongen kanske bli lite rå emellanåt, fast på ett hjärtligt sätt. Som sagt, inget ont om Rudolf men ibland önskar jag att folk kunde se oss andra också, vi som sliter i det tysta. Vi skulle också må bra av en klapp på flanken och lite credit då och då.

*Om någon händelsevis läste en annan blogg jag hade för väldigt länge sedan så kan ni kanske känna igen en och annan text i den här julkalendern för det kommer förekomma en del återanvändning.